7 augusti 2010

Närminnet som kan drabba en med fibromyalgi

NÄRMINNET DRABBAS OFTAST DE MED FIBROMYALGI
En FMS-are upplever ofta att närminnet inte fungerar som det ska. Man minns inte, vad som har sagts i ett telefonsamtal, varför man öppnade kylskåpsdörren, eller vad det var man skulle göra egentligen.

Koncentrationsförmågan kan vara en hel del försämrad, såsom att man inte klarar av att läsa en artikel i en tidning, hänga med i ett samtal m.m. i den stilen.

Detta kommer från en störning i centrala nervsystemet och båda symptomen är väldigt störande för den det gäller, alltså fibromyalgialgikern. Många blir rädda och tror att de har en allvarlig sjukdom eller rentav har drabbats av Alzheimers sjukdom.

Den oron är helt obefogad, eftersom hjärncellerna dör vid Alzheimers och det gör de inte om man har FMS.

Nästan alla med FMS har märkt att problemen med närminnet och koncentrationsförmågan varierar och följer det allmänna hälsotillståndet. När man har en ”skaplig dag”, så fungerar både minne och koncentrationsförmåga ganska så bra. Men vid en ”dålig dag” fungerar det knappt alls. Självklart finns det lika många variationer på detta som det finns FMS-are, men de dåliga dagarna blir ju ofta fler, när vädret är dåligt och då blir minnet och koncentrationsförmågan också sämre. Jag brukar säga att jag har en ”teflonhjärna”. (Allting släpper lätt).

Det finns 2 förklaringar till detta fenomen.

• Vår hjärnverksamhet prioriterar det som är viktigast, som hjärnan ser det. Värk är den starkaste signal, som vårt sinnessystem känner till. När man någonstans i kroppen har stark smärta, sorterar hjärnan bort de flesta andra signalerna. I sin bok jämför Robert Olin värken med ett njurstensanfall och menar att då sitter inte den som har ont och bläddrar i en tidning. Jag (Mettan) vill istället jämföra smärtan med en ordentligt malande tandvärk, eftersom jag inte vet hur ett njurstensanfall känns. Under dessa smärtperioder går kroppens energi åt att bekämpa och försöka minska smärtan, och då går det ut över förmågan att minnas.

• Den andra förklaringen är mer biologisk. Hjärnans olika delar är hopkopplade med hjälp av långa nervtrådar. Dessa bäddas in av vätskerik vävnad. Det viss beståndsdelar i denna vävnad, bl.a. glutamat, som kan öka i volym vid värk. Detta gör att den vävnad som omger nervtrådarna svullnar. Då försvåras transporten av nervsignalerna och blir långsammare och då blir det svårt för minnessignalerna att komma fram dit de ska.